konst och moderskap

Annika Andersson

Uppblåst gul. Foto av Sebastian Waldenby

Namn: Annika Andersson

Online närvaro: www.textilannika.se @textilannika

Beskriv din konstutövning och din familjedynamik: Jag arbetar i egen ateljé från mitt hem, ett litet hus där jag och min man bor. Jag har två vuxna barn, en son och en dotter. Mina främsta kreativa byggstenar är vävning och färgning av textila material – båda med lika stor betydelse. Jag återkommer ofta till det repetitiva arbetssättet, långsamheten i processen uppmanar både till närvaro och flykt, tankarna vandrar fritt. De senaste åren har jag i mitt arbete fokuserat på att utforska tredimensionell form i textil. Jag arbetar även med uppdrag, i samarbete med FJ Hakimian Inc i New York väver jag sedan 2014 stora platsspecifika mattor i egen design

Du är baserad i: Tollered, 3,5 mil utanför Göteborg

Har du bott eller studerat någon annanstans: Jag är född och uppvuxen i Arlöv i Skåne och har studerat i Borås

Berätta lite mer om hur du utvecklade din praktik/teknik? Som konsthantverkare/textilkonstnär betraktar jag mig som delvis autodidakt med ett arbetssätt som bäst kan beskrivas som ett kontinuerligt utforskande, där fördjupning i ett material och/eller en teknik driver mig framåt. Som vävare är jag utbildad på Väfskolan i Borås. Jag arbetar sedan slutet av 80-talet i egen ateljé utanför Göteborg.

Har din plats påverkat dig, din konstutövning, ditt perspektiv och ditt nätverk: Jag upplever att platsen jag verkar på har stor betydelse för mig, Tollered är en by med flera konstnärer och musiker så det finns naturliga sammanhang. Det har också varit relativt enkelt att hitta ateljélokaler här, när mina barn var små hade jag inte min verksamhet i hemmet utan hade olika lösningar i samhället. Det är också viktigt för mig att ibland byta plats, att resa eller arbeta någon annanstans.

 Landskap i förbindelse II. Från utställningen Just före-Strax efter-PANG på Not Quite 2022 Foto av Sebastian Waldenby

Beskriv hur du utvecklat/använder dig av ditt nätverk: Jag har länge varit aktiv i olika nätverk som tex Nääs Konsthantverk och VMT (Västsvenska mönster- och textilkonstnärer). Jag är även medlem i KKV i Göteborg. Nätverk är viktigt, att träffa kollegor, att utbyta tankar och erfarenheter och att ställa ut tillsammans.

Vad är din berättelse om att bli mamma och har din inställning och metoder förändrats sedan du blev förälder: Jag är sedan 31 år mamma till en son och en dotter samtidigt är jag textilkonstnär, handvävare och färgare med egen ateljé sedan slutet av 80-talet. Att vara mamma är ett livslångt åtagande som jag ofta funderar på. Hur livet förändrades radikalt med barnens födelse, vem blev jag och hur kunde mina olika roller som mamma, konstnär, partner, vän och förvärvsarbetande kvinna samspela. Att bli mamma gjorde mig på något sätt lugnare som person. Jag har alltid fortsatt med min konstnärliga verksamhet även om det sett olika ut genom åren. Hur mycket utrymme som funnits för eget arbete har varierat men jag har alltid upplevt att jag befunnit mig i någon form av framåtrörelse.

Rosa bubblor. Foto av Sebastian Waldenby

Hur är din uppfattning av representationen med konstnärer som kombinerar sitt moderskap inom konstvärlden: Jag tror att det fortfarande finns många föreställningar kring moderskap som försvårar att kombinera rollen som mamma med att vara aktiv inom konstvärlden. Men jag upplever att flera kvinnliga konstnärer idag lyfter fram att de samtidigt är mammor på ett bra sätt.

Har du något ögonblick inom mamma/konstnär dualiteten som du vill dela med dig av: Hur har din bakgrund/uppväxt påverkat dig inom ditt val av yrke/utförande som förälder: Mina föräldrar var inte konstnärer men väldigt intresserade av kultur och så länge de fanns i livet kände jag stort stöd av dom. Min egen mamma bröt mot dåtidens norm, på 60-talet, och var under hela min uppväxt yrkesarbetande vilket gett mig erfarenheter och verktyg jag själv kunnat ta med mig i min roll som konstnär och mamma.

Vilket råd skulle du ge till nya konstutövare som går in i ett moderskap: Att det inte finns någon motsättning i att vara mamma och konstnär.

Kan du beskriva ett ögonblick eller ett konstverk som du tycker var en vändpunkt i din karriär: Det är svårt att i efterhand hitta enskilda händelser som varit avgörande för mitt konstnärsskap. Ett exempel är när jag under pandemin var på ett artist-in-residence på Island. En vistelse som fick stor inverkan på mina arbeten och som fortfarande har stor betydelse

Landskap i förbindelse. Foto av Sebastian Waldenby

Var är din ateljé/studio, har du ett privat utrymme för att reflektera och utveckla och genomföra idéer? Jag har numera min verksamhet i mitt hem, sedan barnen flyttade hemifrån finns det ytor över för mitt arbete. Jag försöker hålla nere de fasta kostnaderna för att känna mig friare i mitt konstnärsskap. Jag är även medlem i KKV i Göteborg där jag kan arbeta med vissa projekt.

Har du någon som inspirerar din konstutövning eller reflekterar idéer med? Jag har några vänner och kollegor som är viktiga samtalspartners.

Kan du se dig själv som mentor till en annan konstutövare, och vilka egenskaper skulle du erbjuda som mentor: Mentorskap vet jag inte om jag kan erbjuda men jag delar gärna med mig av mina erfarenheter och kan vara samtalspartner.

Vad gör dig mest förväntansfull i din framtid: Som äldre konstnär känner jag mig friare och modigare något jag hoppas håller i sig och öppnar upp för nya samarbeten. 

Annika Andersson. Foto av Sebastian Waldenby