Malin Peter

Namn: Malin Peter

Online närvaro: malinpeter.com

Beskriv din konstutövning och din familjedynamik: Jag bor tillsammans med min partner och vår dotter som är tre år. Min konstnärliga praktik består bland annat av text, video och performance. Jag jobbar ofta idébaserat och val av teknik/media sker därefter. 

Berätta lite mer om hur du utvecklade din praktik/teknik: Jag studerade till en början smyckekonst, vilket blev min väg in på den konstnärliga banan. Fyra år in i utbildningen hade jag alltmer börjat röra mig mot andra uttrycksformer och kände mig begränsad av smycke som medie. Jag kände mig också mätt på själva görandet, att hela tiden producera nya ting. Så jag gjorde en tvärvändning, flyttade till Bergen i Norge och studerade fri konst där i tre år. Då hade jag ett starkt behov av att skapa på ett mer immateriellt sätt och ägnade mig mycket åt text, video och performance.  

Du är baserad i: Stockholm

Har du bott eller studerat någon annanstans: Jag är uppvuxen på en liten ort i Blekinge och har studerat i Göteborg, Stockholm, Tokyo och Bergen. 

Har din plats påverkat dig, din konstutövning, ditt perspektiv och ditt nätverk: Säkert på många plan. När jag studerade i Bergen var jag inne i en bubbla – det är en ganska avsides plats och när jag åkte dit lämnade jag liksom allt annat i Sverige. Det var befriande på många vis. När jag sedan avslutade studierna flyttade jag därifrån, vilket kändes nödvändigt då men vilket också var svårt eftersom den naturliga kontakten med nätverket från skolan försvann. Däremot har jag studerat på många olika orter och har därmed kontakter på ganska många håll, vilket är en stor fördel!

Vad är din berättelse om att bli mamma och har din inställning och metoder förändrats sedan du blev förälder: Att bli mamma var så enormt stort. Omvälvande på alla plan. Jag började ifrågasätta mer eller mindre allting, framförallt hur vi lever våra liv och hur samhället är uppbyggt och centrerat kring arbete och produktivitet. Hur det genomsyrar hela tillvaron. Det är ju högst påtagligt för en yrkesutövande konstnär som kanske inte tjänar några pengar på sin konst. Men som mamma även i form av normer kring amningsavslut, förskolestart etc. Ut i arbetslivet så fort som möjligt är kontentan men den förkläs i diverse myter om barnets bästa. Jag vet inte hur detta har påverkat mitt uttryck i sig. Däremot är jag absolut påverkad av det nya förhållandet till tid som föräldraskapet har fört med sig. Tiden har blivit villkorad på ett helt nytt sätt. 

Hur är din uppfattning av representationen med konstnärer/musiker som kombinerar sitt moderskap inom artist/konstvärlden: En gammal men fortfarande relativt vedertagen uppfattning är väl att det inte funkar att kombinera konstnärskap och moderskap. Eller att det i alla fall inte går att bli framgångsrik med barn i familjen. Men det bygger också på en ganska ålderdomlig bild av konstnären, idag kan man vara konstnär på så otroligt många sätt. 

Hur har din bakgrund/uppväxt påverkat dig inom ditt val av yrke/utförande som förälder: Jag är uppvuxen i en familj utan något uttalat intresse för konst och kultur. Däremot har de alltid stöttat mig i mina val och aldrig ifrågasatt de vägar jag har valt, det är jag väldigt tacksam för. Vissa lärare, redan på grundskolenivå, har varit viktiga eftersom de har uppmuntrat till skapande och visat nya vägar. Jag har ändå funderat en del över betydelsen av min familjebakgrund. Jag har haft ganska svårt att helt identifiera mig med konstnärskapet och jobbar fortfarande på det. 

Vilket råd skulle du ge till nya konstutövare som går in i ett moderskap: För mig var det inte möjligt att jobba med en bebis hemma och det hade förenklat det hela om jag bara hade accepterat det. Däremot kan det nog vara bra att försöka hitta luckor för att läsa, se en utställning, skriva ner sina tankar eller researcha om ett ämne på nätet. För att hålla fast vid glöden. Jag kände mig ofta understimulerad när jag var hemma med bebis, en känsla som också kan vara fruktsam när man väl ska börja jobba igen. 

Kan du beskriva ett ögonblick eller ett konstverk som du tycker var en vändpunkt i din karriär: Under min utbildning när jag på riktigt upptäckte konceptkonsten, till exempel Sophie Calle. Att en idé eller en handling också kunde vara konst. Det var en sådan wow-känsla och verkade väldigt frigörande för mig. 

Har du dagliga rutiner eller ritualer som hjälper/hjälpt dig att komma in i arbetsläge: Det skulle väl vara att sippa kaffe i så fall. 

Var är din ateljé/studio, har du ett privat utrymme för att reflektera och utveckla och genomföra idéer? Inte för tillfället. Jag håller till hemma och om jag ska skriva eller jobba vid datorn sitter jag gärna på något café eller på biblioteket.

Har du någon som inspirerar din konstutövning eller reflekterar idéer med? Jag har ett antal vänner från min studietid som jag gärna vänder mig till för att få feedback. 

Kan du se dig själv som mentor till en annan konstutövare, och vilka egenskaper skulle du erbjuda som mentor: Jag har svårt att se mig i rollen som mentor men är gärna samtalspartner och bollplank i konstnärliga processer – men det kanske är samma sak?