Emelie Röndahl
Namn: Emelie Röndahl
Online närvaro: Instagram @emeliepamelarondahl (låst), emelierondahl.se (under ombyggnad, ska typ fixa det nu…)
Beskriv din konstutövning och din familjedynamik: Prof. konstnär på typ heltid, huvudsakligt fokus är handvävda ryor men använder även andra uttryck när jag känner för det. Nyligen avklarad PhD avhandling i konstnärlig forskning (praktik baserad) vid HDK-Valand. Mamma till två yngre barn, samboende med andra föräldern.
Du är baserad i: Falkenberg och Kinna. Ibland tvingar jag familjen att åka utomlands på residens och utställningar – jag/vi har jobbat i New York, Istanbul, Belgrad, Paris etcetera, snart ska vi till Berlin ☺
Har du några kommande evenemang eller planer som du kan dela: Planerade soloutställningar för 2023 är Trollhättan Konsthall, Kungsbacka Konsthall och Ronneby Konsthall.
Har du bott eller studerat någon annanstans: Studerat på HDK-Valand (MFA och PhD). Bott och studerat på andra platser som student och konstnär, tex Oslo, Stockholm, Kyoto, New York, Belgrad.
Har din plats påverkat dig, din konstutövning, ditt perspektiv och ditt nätverk: Jag är född i Tensta (Stockholm) men har numera en hatkärlek till småstäder. Bodde i flera år på heltid utanför Kinna (nu sporadiskt). Det är periodvis inspirerande för mig att vistas i dessa miljöer, men ibland torkar jag ut totalt, men då räcker det med en kort utflykt, miljöombyte eller att dra till utlandet.
Beskriv hur du utvecklat/använder dig av ditt nätverk: Jag hoppas jag är närvarande när jag umgås med andra. Men ärligt talat är jag som en guldhamster som har mitt lilla liv. Jag har ett nätverk, och känner många fantastiska och coola konstnärer, men jag är sjukligt mån om att vara ensam. Hoppas dom ändå känner att jag bryr mig mycket om dom!
Vad är din berättelse om att bli mamma och har din inställning och metoder förändrats sedan du blev förälder: Innan jag blev mamma slösade jag bort mycket av min energi på oviktiga saker. Jag är inte någon speciell person som mamma men jag har i alla fall lärt mig att jobba i alla mellanrum som uppstår, utan att för den sakens skull falla in i någon ”jag-måste-passa-på-fälla”. Jag har blivit både mer effektiv och mer sparsam med min energi. Jag tänker att jag har hittat sätt där jag får maxa mitt behov av tomhet – dvs skippa restid/hyra etc. genom att jobba hemma?
Hur är din uppfattning av representationen med konstnärer som kombinerar sitt moderskap inom artist/konstvärlden: Vet inte om jag tänker så mycket på någon särskild representation. Är det så märkvärdigt att vara konstnär? Jag fattar inte hur folk som jobbar på kontor typ och är borta 8–10 timmar varje dag klarar av att vara föräldrar? Handla? Städa? En sak som är kul med mammakonstnärer är att se deras barn på vernissage och sånt.
Har du något ögonblick inom mamma/konstnär dualiteten som du vill dela med dig av: Asså, mina barn (idag 7 och 4,5 år) tror ju oftast att jag kollar på Netflix när jag sitter vid datorn (även när jag skrev min avhandling) och då tycker att dom kan få störa mig ohämmat. Om jag väver däremot, eller gör något som hör till det, är dom väldigt respektfulla och har alltid varit – för då ”jobbar mamma”. Det är kul. Och irriterande ☺
Hur har din bakgrund/uppväxt påverkat dig inom ditt val av yrke/utförande som förälder: Inte alls.
Vilket råd skulle du ge till nya konstutövare som går in i ett moderskap: Gör ingen stor grej av det. Man måste inte göra ”barn-saker” med sina barn hela tiden, låt dom vara med i ateljén och lär dom vad som är viktigt för dig, vilka saker dom får röra och inte. Men det kanske är onödigt att göra väldigt ömtålig konst när man har småbarn.
Vad vill du ta med till bordet inom din konstgemenskap: Beskriv din egen praktik! Lär dig skriva. Vänta inte på att andra ska beskriva dig. Det är något jag saknar – och som jag själv kan hjälpa till med! Pga. lyckats överleva en doktorandutbildning.
Kan du beskriva ett ögonblick eller ett konstverk som du tycker var en vändpunkt i din karriär: Eftersom jag har ganska små barn har jag absolut inget minne bortom typ var regnbyxorna är eller vad som hände i min egen barndom, så det vet jag faktiskt inte just idag. Fråga mig om 20 år!
Har du dagliga rutiner eller ritualer som hjälper/hjälpt dig att komma in i arbetsläge? Jag försöker att göra så lite som möjligt (om jag inte måste åka iväg) när barnen är i förskolan och skolan – då lägger jag tid på att svara på mejl, gå ut med hunden, städa lite, vila, träna och simma osv. När barnen kommer hem brukar jag ha förberett maten och så kan jag jobba några timmar samtidigt som jag umgås och pratar med dom i den mån vi alla känner för det. Eftersom jag har ateljé hemma nu funkar det väldigt bra.
Var är din ateljé/studio, har du ett privat utrymme för att reflektera och utveckla och genomföra idéer? Nja, har ateljé inne i bostadshuset. Är ifred när barnen är på förskola/skola. Men det är också något barnen är införstådda med, att mitt konstnärliga arbete är viktigt för mig och dom är bra på att låta mig vara ifred där även när dom är hemma. Dom får gärna vara med och göra något på egen hand. Men det är tex bråk-förbud i mitt rum.
Har du någon som inspirerar din konstutövning eller reflekterar idéer med? Ja, asså min bästa vän Anna Ehrlemark är viktig. Vi brukar chatta på messanger.
(Hur) Har pandemin förändrat din konstnärsutövning: Till det bättre. Passar mig utmärkt att prata med andra online. Det är kul och viktigt att ses fysiskt också. Men typ lärargrejer och seminarium och så tycker jag är super att ha online, särskilt om det är i andra städer och jag bor ju i en småstad så det är ju oftast resor.
Kan du se dig själv som mentor till en annan konstutövare, och vilka egenskaper skulle du erbjuda som mentor: Absolut, jag har jobbat mycket som lärare och handledare. Jag har ett utpräglat detaljseende och brukar fånga upp väldigt små nyanser. Sen är jag bra på text-arbete också. Mina studenter har använt ord som ”skoningslös” och ”snäll” i samma mening ☺. Jag är absolut inte bunden till vävning eller textil, även om jag själv är supernördig. Metod och reflektion intresserar mig i alla medium, även där jag saknar teknisk kompetens.
Vad gör dig mest förväntansfull i din framtid: Allt! Ska jag bli gammal och sjuk? Kommer jag tjäna pengar? Vad ska jag väva? Kommer jag sluta väva? Kanske hata det? Haha, sådant är ju jättekul att tänka på. Jag har ingen aning, jobbar på bara, försöker varva att ha tråkigt och roligt.