konst och moderskap

Jessica Lundgren

Självporträtt

Namn: Jessica Lundgren 

Online närvaro: www.jessicalundgren.se (för tillfället under uppdatering)

Instagram: fotografjessicalundgren 

Du är baserad i: Göteborg

Beskriv din konstutövning och din familjedynamik: Jag är fotograf och filmare med ett brinnande intresse för att berätta mina och andras historier. Under flera år har jag arbetat som frilans med inriktning på reportage och porträtt. Jag bor med min son och har min bas i Majorna, där jag numera även arbetar som foto-coach på den dagliga verksamheten Grunden media. Det varvar jag med att göra mina egna längre projekt. Ofta utgår jag ifrån det personliga oavsett om jag gör ett fotoprojekt eller filmer. Alla människor är intressanta bara man lyssnar ordentligt.

Berätta lite mer om hur du utvecklade din praktik/teknik? Min resa inom fotografins värld började på Gotlands Folkhögskola som via Frankrike, där jag praktiserade på bildbyrån Magnum Photos tog mig till New York. Där studerade jag fotografi på ICP (International Center of Photography.) En fantastisk tid där jag fick ovärderlig kunskap. Jag stannade i fyra år. Jag har alltid varit nyfiken och älskar ny kunskap så 2006 flyttade jag till Prag för att gå på filmskolan Famu International och där var det som ett nytt hav öppnade sig. Praktiska omständigheter gjorde att jag inte fortsatte med filmandet. Men jag har aldrig kunnat släppa tanken. Film är det jag brinner för – ett djupt och personligt filmberättande. Hösten 2020 tog jag tjänstledigt och började studera filmproduktion vid Göteborgs Folkhögskola för att färska upp mina kunskaper. Min film Fotografens familj blev uttagen till årets upplaga av Frame filmfestival på bio Roy och vann filmbryggans pris för bästa dokumentär.

Fotografens Familj

Har du några kommande evenemang eller planer som du kan dela: Jag kommer delta på CFF:s årliga julsalong 25 nov-11 dec som i år genomförs i tre olika städer; Stockholm, Göteborg och Malmö. Jag arbetar även med en dokumentärfilm om fotografen Monica Englund som blickar tillbaka på sitt långa liv som fotograf.

Har du bott eller studerat någon annanstans: Jag har bott och studerat på Gotland, Paris, New York och Prag.

Har din plats påverkat dig, din konstutövning, ditt perspektiv och ditt nätverk: Platsen har alltid haft en betydelse oavsett vart det är. I många år var mitt största nätverk utomlands vilket har gjort det lite svårare att komma in i den svenska konstvärlden. Ibland känns det även lite som om det är en färskvara, tar man en paus så är det nya folk på nya platser och sociala medier är ju en stor del av arbetet idag.

Beskriv hur du utvecklat/använder dig av ditt nätverk: Jag borde bli bättre på det…

Vad är din berättelse om att bli mamma och har din inställning och metoder förändrats sedan du blev förälder: När jag var 39 år gammal och inte hade någon fast relation så började min längtan i bröstet gå över till rädsla. Så 2013 åkte jag till Danmark och blev mamma på egen hand. 2014 föddes min son Hugo och det är det bästa jag har gjort. Det förändrade mycket och från att ha varit frilansfotograf samt arbetat med egna projekt så tog jag en fast anställning och fick lägga konsten lite åt sidan under de första åren. Men nu är jag i gång igen, och stundtals är det svårt att få ihop allt men jag använder mig mycket av denna resa i min konst och det är inspirerande.

Tre bilder från projektet: Borderland

Har du något ögonblick inom mamma/konstnär dualiteten som du vill dela med dig av: Min sons glädje och hur stolt han var när jag fick gå fram och hämta mitt pris på Frame filmfestival var fantastiskt att få se.

Hur har din bakgrund/uppväxt påverkat dig inom ditt val av yrke/utförande som förälder: Jag kommer från en arbetarfamilj/vården så många gånger har jag känt att de inte har förstått vad jag håller på med. Samtidigt har jag alltid blivit stöttad i att göra det jag vill och att ge mig ut i världen som jag gjorde, vilket också medförde att jag skaffade barn senare i livet.

Längtan

Vilket råd skulle du ge till nya konstutövare som går in i ett moderskap: Njut av småbarnsåren, konsten finns där ändå och det går alltid att skapa så länge den bor inom dig men föräldraledigheten den kommer inte tillbaka. Så njut!

Kan du beskriva ett ögonblick eller ett konstverk som du tycker var en vändpunkt i din karriär: Hela min vistelse i New York skulle jag vilja säga men när fotografen Sylvia Plachy föreläste för oss på ICP hände något. Det var som en aha-upplevelse att få ta del av hennes fotografiska berättelse och hur hon arbetade på den tiden med flera olika typer av kameror som Holga, Panorama, Leica mm. Allt på samma gång. Då föll något stort på plats.

Projekt: Kretsloppet

Var är din ateljé/studio, har du ett privat utrymme för att reflektera och utveckla och genomföra idéer? Jag har min arbetshörna i hemmet samt på mitt jobb på Grunden media där jag även har tillgång till fotostudio.

Har du någon som inspirerar din konstutövning eller reflekterar idéer med? Flera av mina vänner är både mina inspiratörer och bollplank.

(Hur) Har pandemin förändrat din konstnärsutövning: Jag får nog säga att pga pandemin och att vi var tvungna att isolera oss så vågade jag ta tjänstledigt och förverkliga mina drömmar om att lära mig göra dokumentärfilm.

Kan du se dig själv som mentor till en annan konstutövare, och vilka egenskaper skulle du erbjuda som mentor?: Ja absolut! Men i så fall inom fotografi.

Vad gör dig mest förväntansfull i din framtid: Att följa min sons nyfikenhet och vad han vill göra i livet, samt att få fortsätta göra film och konst såklart!

Projekt: Kretsloppet